Lars Arnold

Boken är användbar som uppslagsverk – även för den som avvisar dess hypoteser.
Sammantaget stödjer verket flera moderna forskares idéer hur Sverige vuxit fram genom ett sydligt och västligt inflytande, inte markant östligt...Läs mer här

Välkommen till en modern omfångsrik genomgång av de äldsta skriftliga spåren av de trakter som långt senare blev Sverige, utifrån ett tiotal verk skrivna om tiden före år 600 e.Kr.

     Fokus ligger på geografiska ledtrådar och nya möjliga alternativ till vad de forna berättelserna kan ha avsett för platser och områden.

  Speciellt stort utrymme ägnas åt Beowulf, och ett spännande samband med platser i Norden – detta kväde som var inspiration för Tolkiens Sagan om ringen.

Hyperboréerna bodde inte i vårt Norden utan troligtvis vid Kaspiska havet. Detta framgår om Herodotos uppgifter läses strikt utifrån den kartbild han målar upp.

Sjöfararen Pytheas påstådda Thule går inte att placera utifrån de knapphändiga tidiga uppgifter som finns. Dock finns senare hos Plinius möjligheten att härleda dennes Thule mot norra Danmark, men även Färöarna är en av många kandidater.

Tacitus nämnda folkstam Suiones levde inte i Uppland eller i Sverige, vilket varit den traditionella uppfattningen, utan närmare geografisk analys. Troligare är att de bodde söderut på öarna vid den polska hamnstaden Swinoujscie. Detta stöds av ett resonemang runt 21 problemställningar, inklusive en omfattande forskningsöversikt.

Det fornengelska kvädet Beowulf har förbryllat forskarna utifrån flera aspekter om dess tillkomst och historia. I detta avsnitt presenteras en helt ny hypotes baserad på verkets geografiska angivelser. Teorin pekar genom 21 iakttagelser ut läget för de tre ätterna som alla placeras i Sverige.

Sammantaget stödjer boken flera moderna forskares idéer hur Sverige vuxit fram, och i de klassiska berättelserna är det ett sydligt och västligt perpsektiv, inte markant östligt...

Se komplett innehållsförteckning

Diskussionsforum

Ett bidrag till frågan om placering av Tacitus folkstam. Arbetet har utförts med stöd av Helge Ax:son Johnssons stiftelse och Signhild Engqvists stiftelse

I denna uppsats undersöks uppgifterna om folkstammen Suiones, beskriven av den romerske historieskrivaren Tacitus cirka 98 e.Kr.

  21 argument framförs för en alternativ placering till den konsensus som hittills varit, att denna stam skulle vara ett första historiskt spår av Svear eller Sverige.

  I uppsatsens andra del sker en omfattande forskningsöversikt av över 100-talet granskade verk från 1500-talet till nutid. Översikten visar hur tron på ett samband växt fram på fragmentariska grunder.

  Som titeln avslöjar anför uppsatsen en precis placering söder om Skandinavien.

För bakgrund m.m. - se www.suiones.se
För sammanfattning - se här

Denna unikt omfångsrika forskningsöversikt sträcker sig från 1400-talet till nutid och är ett appendix till arbetet Suiones – en polsk historia (2019).

  146 historiska verk redovisas med koncentration på Tacitus Suiones.

  Det är även ett användbart referensverk om historiker och forskares material som behandlat Sveriges tidiga historia under de senaste 600 åren.

  För främst de äldre verken är denna bok en utmärkt referenskälla för att enkelt hitta avsnitt i verk som behandlat Sveriges fornhistoria. Flera artiklar är unika genomgångar av exempelvis Naucleros, Irenicus, Althamer, Krantz och Clüver och även av våra inhemska tidiga historiker som Ericus Olai, Olaus Petri, Johannes Magnus, Rudbeck m.fl.

  Verket är i sin omfattning en unik forskningsgenomgång som möjliggjorts av den digitala tekniken.

För bakgrund m.m. - se www.suiones.se
För innehållsförteckning - se här

Jag är författare och journalist, bosatt i Göteborg. Skönlitterära alster publiceras under mina förnamn Lars Arnold, när det gäller forskning som Lars Lidaräng

  Jag tog högskoleexamen i journalistik vid Journalisthögskolan i Göteborg 1982 och arbetade sedan aktivt som reporter och programledare i cirka 15 år innan jag successivt övergick till databranschen, med exempelvis pionjärarbete vid Framtidsfabriken m.m. Romaner började jag skriva runt 2015.

  Flera decennier tidigare hade jag kommit i kontakt med främst Tacitus uppgifter om norra Europa i samband med att jag gjorde en radioserie om svensk forntidshistoria. Efter några kortare tidningsartiklar insågs behovet en forskningsöversikt eller ny genomgång och efter några år hade svåråtkomliga äldre böcker påbörjats digitaliseras i stor skala, vilket möjliggjorde att en näst intill total översyn av historikernas tolkning av Sverige framväxt.

  Detta kom att omfatta över 818 funna verk och som också innehåll en mängd överskottsmaterial om om alla andra äldre skrifter som kommenterats av historikerna sedan tryckkonstens början.

  15 år senare var jag framme vid att ge ut "Från Hyperboréer till Beowulf" som uppskattningsvis tagit effektivt 5-6 år att forska och skriva.

För innehållsförteckning se här:

Sammanfattat är innehållet:
- Populärvetenskaplig sammanfattning.
- Källkritiska och granskande del med omfattande forskningsöversikter.
- Guide till källorna med länkar till original, översättningar mm på nätet.
- Omfattande Appendix om Beowulf inklusive översättning av 34 nyckelpartier.
- Samtliga grundtexter i original.

Detaljerat:

Den första delen Våra äldsta berättelser sid 11-53 är en populärvetenskaplig sammanfattning av sid 54-228.

I den källkritiska och granskande andra delen Källorna i detalj är kapitlen:
Hyperboréerna (6 sidor)
Pytheas resa till Thule (6)
Romarnas väg mot norr (3)
Mela (7)
Plinius (16)
Tacitus (18)
Ptolemaios (17)
Solinus, Orosius, Diaconus och Geografen från Ravenna m fl. (2)
Jordanes (16)
Prokopios (5)
Beowulf (13)
Beowulfs geografi (28)
Widsith (17)

Varje del följs av en omfattande forskningsöversikt: Se exempel från Jordanes.

  I Guide till källorna 230-252 behandlas manuskripten med länkar till original, översättningar m.m. på nätet.

  I ett Appendix 255-390 behandlas främst Beowulf 256-289 med detaljerad genomgång av platser, ätter och personer.

  Kvädet har sedan indelats i 18 historiska berättelser 265- 275.

  Därefter granskas Beowulf i andra källor (18 st) 274-289.

  I Textkritisk granskning av Beowulf 290-248 sker 34 översättningar med omfattande noter till ordval.

Arkeologi och övrigt (351-357) innehåller hänvisningar till arkeologiska undersökningar.

  I Om Adam av Bremen och Snorre Sturlasson (359-390) diskuteras och redovisas senare berättares texter.

  Till detta tillfogas resonemang om:
- Resor med segel eller rodd.
- Sträckor och avstånd.
- Uppsala Öd.

  Till sist en resume av De första kartorna (390-396).

  Efter den engelska sammanfattning finns samtliga grundtexter i original (432-462).

  Litteraturlistan innehåller 413 verk.